17 septembre 2026
Kreyòl

Kreyòl

Articles écrits en créole

Actualités Kreyòl Société

Plizyè oganizasyon denonse asasina Willard Vancol

Ann ranmase kadav Vancol, fè l tounen angrè pou lit pèp la ka donnen bonjan chanjman 9 sektanm ki sot pase a, nouvèl la tonbe tankou yon bonb. Bandi ak sapat k ap travay pou bandi kostime, asasinen kanmarad Willard Vancol, nan forè ITEKA ki nan Tiboukan, komin Gresye. Nan dat 20 dawout, yon kòmando

Read More
Actualités Culture Kreyòl

8èm edisyon Festival Entènasyonal Literati Kreyòl nan papòt la

Sou tèm vizyonè “Kreyòl pale lasyans, lasyans pale kreyòl”, responsab Association FEL Caraïbes yo anonse sou rezo yo 8èm edisyon Festival Entènasyonal Literati Kreyòl soti 2 pou rive 6 desanm 2026 la. FEL 2026 la, k ap dewoule an fòma ibrid prezansyèl / vityèl, mete alonè de (2) pèsonalite : ekriven ayisyèn Maude Heurtelou ki

Read More
Actualités Kreyòl Opinions

Raoul Gérard : Aba Eleksyon Malatyong! Ayiti Koupe Fache

Aba Eleksyon Malatyong! Lavi malere ann Ayiti ap depafini nan kondisyon malouk ensekirite, grangou, chomaj ak lamizè. Rezistans mele ak dezespwa. Rezilyans kontre ak reziyasyon. Gen yon ti ponyen granmanjè gwo boujwa mafya kontrebandye dwòg dilè ak chèf gang k ap fin souse dènye san mas pèp travayè a. Yo met ansanm ak fonksyonè leta kowonpi.

Read More
Actualités Kreyòl Opinions Société

Eleksyon, vyolans ak kidnaping sou souverènte Ayiti

NÒT SOU KONJONKTI A  SE PA VYOLANS KI PI GWO PWOBLÈM ELEKSYON SILA A SE KIDNAPING KI FÈT SOU  SOUVERÈNTE NASYON AN KI PWODUI VYOLANS LA.   KONTRAPÈPLA yon lòt fwa ankò wete chapo l byen ba pou salye kouraj pèp ayisyen an ki pa  janm bat ba malgre tout gwo frap li kontinye pran tribò

Read More
Actualités Kreyòl Opinions Société

Raoul Gérard : Nesesite konstriksyon yon mouvman nasyonal pwogresis

Gen anpil dezespwa, reziyasyon ak dekourajman anfas sitiyasyon aktyèl la. Pou anpil moun se pèsevere n ap pèsevere:  An fas sitiyasyon malouk sa a gen yon mouvman rezistans popilè k ap monte desann, epi k ap pran baf a dwat a gòch. Pafwa gen leve kanpe, tankou peyi lòk, pafwa gen moun ki met lespwa

Read More
Acte de l'Indépendance d'Haiti Actualités Esclavage Flashback Kreyòl Pages d'Histoire d'Haiti Racisme Société

HAÏTI | HISTOIRE — 22-23 août 1791 : 510 000 à 520 000 esclaves face à 35 000 Blancs, la nuit où Saint-Domingue bascula dans la révolution

Ces gravures du XIXᵉ siècle doivent être lues comme des représentations postérieures de l’insurrection, non comme des témoignages photographiques : elles documentent aussi l’imaginaire européen produit autour de la Révolution haïtienne. HAÏTI | HISTOIRE — 22-23 août 1791 : la nuit où Saint-Domingue entra en révolution, premier acte d’un processus qui conduira à l’indépendance. Avant

Read More
Actualités Kreyòl Société

Konferans deba nan Nò : Bwa Kayiman ap rele nou ankò pou rekipere  souverènte nasyon an 

14 Out 1791 se yon dat ki grav nan memwa nasyon ayisyen an. Jou sa a, nan kè forè sakre  Bwa Kayiman, zansèt nou yo te rasanble pou fè yon seremoni ki te chanje kou istwa. Se te  yon rasanbleman espirityèl ak politik ki te make kòmansman Revolisyon an. Anba pye Mapou  a, ak limyè

Read More
Actualités Kreyòl Société

Ayewopò Pòtoprens: Ant teyori konplo ak responsablite Leta

Mathé Vladimir Estefano, politològ  Ayewopò Entènasyonal Pòtoprens lan pa resevwa vòl komèsyal entènasyonal depi janvye 2026, apre bandi ame te tire sou yon avyon ZED Airlines, nan dat 25 janvye 2026. Pou yon gwoup moun, se yon konplo ki ta enplike yon lòt konpayi avyon. Pou yon lòt gwoup, se Etazini ki ta fèmen ayewopò

Read More
Actualités Kreyòl Société

Ayiti : 109 maryaj fèt yon sèl kou nan yon legliz Pòmago

Pòmago : 109 koup marye nan yon sèl seremoni nan Legliz Wesleyèn Yon evènman ki pa rive souvan dewoule samdi 1e out 2026 la nan komin Pòmago, depatman Nò Ayiti. Nan Legliz Wesleyèn ki chita kò l nan mitan bouk Pòmago, 109 koup selebre maryaj yo pandan yon sèl seremoni. Imaj evènman an fè anpil

Read More
Actualités Kreyòl Politique

Gran Lansman Mouvman Rezistans Patriyotik nan 6 depatman ak dyaspora jou 28 jiyè a 

28 jiyè 2026, yon gwo souf renouvèlman te pase sou tout teritwa ayisyen ak nan dyaspora a. You Mouvman Rezistans Patriyotik te pwofite komemorasyon dat madichon 28 jiyè-a  poufè lansman ofisyèl li nan sis (6) depatman jeyografik yo : Ouest (Le Villate), Grand’Anse,  Sud-Est, Plateau Central, Nippes ak Nord-Est, pandan l te mobilize tou kominote

Read More