16 août 2026
Jovenel Moise : »le peuple vénézuélien endure trop longtemps une souffrance »
Actualités

Jovenel Moise : »le peuple vénézuélien endure trop longtemps une souffrance »

Pour le président élu d’Haïti, il est temps que le président élu du Venezuela, Nicolas Maduro, soit chassé du palais de Miraflores à Caracas…
Son pays classé au plus bas de l’échelle dans presque tous les domaines au niveau mondial, en particulier pour « mauvaise gouvernance » et par-dessus tout, avec l’indice de perception de corruption le plus élevé de la Caraïbe, le président Jovenel Moise déclare avoir opiné sur la situation que traverse le Venezuela. Il a tenu cette déclaration à son retour du sommet Mar-a-Lago qui a lieu vendredi entre le président des Etats-Unis, Donald Trump et 4 autres leaders régionaux

Port-au-Prince, samedi 23 mars 2019 ((rezonodwes.com))–Oubliant qu’il avait expressément fait le 27 novembre 2017 un voyage à Caracas « pour rechercher de nouvelles opportunités ‘au profit d’Haïti’« , avait-il déclaré sur un site web personnalisé, le président Jovenel Moise a rappelé vendredi « que sa position adoptée à l’OEA contre Maduro, n’a pas changé« .

Jovenel Moise, en pleine violation de la Constitution avec la nomination intéressée d’un PM a.i, selon l’ancien sénateur Steven Benoît, qui intervenait samedi à Ranmasé, a émis le souhait qu' »on » trouve une solution rapide à la crise au Venezuela.

« Haïti et le Venezuela sont deux peuples-frères (…) le peuple vénézuélien souffre trop longtemps » a déclaré le deuxième président du régime Tèt kalé, qui a voté à l’OEA pour l’évincement de Nicolas Maduro en faveur de l’autoproclamé président Juan Guaido.

Jovenel Moise, dans un des points évoqués sur la crise au Venezuela, a pointé du doigt une crise humanitaire que connaissent les habitants de ce pays, alors qu’il est le dirigeant d’un pays où plus de 3 millions d’habitants vivent actuellement en-dessous du seuil de la pauvreté. Selon l’ONU, les haïtiens sont devenus entre 2016 et 2019, le peuple le plus malheureux de l’Amérique.

Signalons que les centrales électriques thermiques du Cap-Haïtien, des Gonaives (alimentant la côte des Arcadins) et celle de Carrefour sont un don du Venezuela, sans contrepartie. Le ministre des Relations Extérieures à l’époque, Nicolas Maduro, assurait les coordinations des transports jusqu’à Haïti et toutes les phases finales de mise en service de ces usines encore très utiles à la patrie.

11 Comments

  • Mario Caonabo 23 mars 2019

    Deklarasyon selera sa yo de Jovenel Moise kapab soti nan bouch selman yon engra, souflantyou pite, yon sinik, yon odasye danjere, yon énergumène sanzetadam.

    Koubaba, gade nan kisa Pep Ayisyen an pran, mezanmi! “Seleksyon” bann vemin phtk sa yo sou dikta peyi kolon enperyalis yo se yon veritab male, yon veritab kochma pou Pep Ayisyen an.

    Alos, se konprann mouche sa pa konprann tout sa lap vonmi kont Maduro yo aplikab pou li tou edmitwaka! Ala kote w tande, en!

    Se Pep Ayisyen an ki pou pran pwop desten li nan pwop men li paske se li menm ki se sel atizan pwop EMANSIPASYON LI!

    • Endijèn 23 mars 2019

      RAPEL ISTORIK

      Li pa janm lòt bagay lòske yon Pèp konfye Desten l nan men Azizwèl ak Abolotcho. Men kòm ou konnen tou, se toujou kèk SEKTÈ [1] ki lage peyi a nan men Azizwèl ak Abolotcho sa yo. Kou JOVENEL bay Venezuela a pa pimal ke KOU JB Aristide te bay peyi a. Li te fè Pèp Ayisyen konnen, « Kapitalis se Peche Mòtel. » E nan chèche pouvwa poul Gonnanfle, misye fè « Kapitalis se peche mòtel » mete Anbago sou peyi a. Sa pat sifi, li fè « kapitalis se peche mòtel » la vin okipe peyi a pou mete l sou pouvwa Nan Lib. Lwa papa Dessalines fè l peye sa chè. AYIBOBO!!!

      Mwen pa konn Kiyès nan Lwa Yo ki pwal koresponn ak abolotcho Jovenel pou radiyès pèmèt li fè ak Venezuela a.

      [1] Pou JB Aristide se te tilegliz tentennad… ak pè Antoine Adrien. Kote politik se te Gerard Pierre Charles (Podyab) ak akolit li yo, Tuneb Delpe (se Pepe ki te pi Konsekan nan mitan yo, li te fè erè Jenès)…. ak Evens Paul.

      Preval2, se Oligachi ki metèl nan Gòj peyi a. Antonio Cheramy, “Don Kato,” Jacques Sauveur Jean…ak Amaral Ducloma te Amadwe yon pati nan popilasyon an pou vòt la pou enterè pèsonel yo.

      Martelly, yon pati nan votan yo te vòmi Lavalas, Preval ak tijid li. Yo pati nan votan yo te rele “Banm chawony mwen” Martelly. Menm jan Blan an te bay marassa Aristide/Preval kout men, li te bay Martelly kout men tou. Nou te jwenn moun sa yo nan Eta Majò kandida Martelly : Youri Latortue, Ed Lozama, frè Mayard Paul yo… ak ekriven Daniel Supplice. Nan yon Antrevi nan dat 13 Mas nan jounal Le Nouvelliste, misye Supplice deklare li se yon « patriyòt fristre, » aprè l finn bwè kob nan plizyè pòs nan adminitrasyon Martelly. Supplice sanble panse nou tout se Egare.

      • Mario Caonabo 23 mars 2019

        « Kapitalis se peche mòtèl » la se te pou Aristide 1990 la. Pou Aristide 1994 la, « kapitalis se peche mòtèl » te konvèti an « kapitalis se lavi! » Paske disi Lan 2000, Aristide te gen tan milti milyonè ak yon bann ak pakèt Granmanjè ozalantou l.

        • Endijèn 23 mars 2019

          E pou kisa, Martelly ak Jovenel rete nan chimen Pèdisyon Lavalas la (1991-2011)? Men se lòt tirès dechè lavalas ki pa kanpe sou anyen ki bezwen al rebanbile ak pouvwa ki bezwen mete do Jovenel atè. Kòman pa gen lòt moun nan sosyete a? Banm yon tilimyè Souple.

          • Mario Caonabo 24 mars 2019

            Mateli/Jovenel/kouan phtk a/sektè prive a se aboutisman yon pwosesis long de abetizasyon politisyen Ayisyen ak klas dominan reyaksyonè yo ke peyi kolon enperyalis yo mete an mouvman depi nan peryòd premye okipasyon meriken an 1915.

            ABETIZASYON an rive a MATIRITE nan blòk opouvwa, sètadi, boujwazi biwokratik la (sila kap akimile richès apati plas yo okipe nan tout bwat leta yo), boujwazi konpradò a, boujwazi monopolis la, boujwazi soutretans/zòn franch la, pwopriyetè fonsye/grandon yo. Se yo ki fin kraze peyi a sou dikta peyi kolon enperyalis yo. Se yo ki livre peyi a a piyaj peyi kolon enperyalis yo.

            Ann echanj, peyi kolon enperyalis yo kore yo nan pil ak pakèt gagotaj, vòl, gansterism, banditism, kriminalite tout kalite, ak mal yap fè Pèp Ayisyen an. Jounen jodi a, Pèp Ayisyen an pa gen dòt chwa ke pran desten li nan pwòp men li paske se li menm ki se sèl atizan pwòp EMANSIPASYON LI.

  • Regard Perçant 23 mars 2019

    Pourquoi, ça ne m’étonne pas! Venant de Jovenel, rien en m’étonne plus. Quand on est un petit fatras, on fait n’importe quoi! honte sur cette saloperie de Jovenel qui salit la face
    de tous les haïtiens

  • Endijèn 24 mars 2019

    @ Mario Caonabo
    Se yon bèl pawol, « Pèp Ayisyen an pa gen dòt chwa ke pran desten li nan pwòp men li paske se li menm ki se sèl atizan pwòp EMANSIPASYON LI. » Eske se Mario Caonabo ak Ekip Monolitik li (ki pa gen VLEN nan mitan yo tankou nèg ki nan politik politik yo ak nèg ki nan Lejislati ki pase yo) ki pwal Konstitiye AVANT-GRADE Pèp Ayisyen an? Wa banm yon tilimyè ankò souple. Kenbe rèd,

    • Mario Caonabo 24 mars 2019

      Nèg pa, bagay yo pa osi fasil oubyen osi senp konsa non. Si se ta sa, tap gen AVANT-GARDE toupatou nan tout mond la, enkli ann Ayiti deja. Se pèp la li menm kap konstwi pwòp avangad li pou gide l nan tout batay lap gen pou mennen pou EMANSIPASYON AN.

  • Enock mayco Ulysse 24 mars 2019

    Sèl sans konsyans yo pouki ap pale JBA mal.
    – plis lycée konstwi
    – plis lekòl nasyonal konstwi
    – plis lopital konstwi
    – plis sant santé konstwi
    – plis dispansè konstwi
    – plis lojman sosyal konstwi
    -plis plas piblik konstwi
    – pwogram alfabetizasyon
    – retire timoun yo nan lari a
    – ranfòseman agrikilti
    – ogmante salè minimòm nan
    – akonpanye moun kap travay nan sou tretrans yo
    – kowòperasyon ak lot peyi pou jèn nou yo ka al etidye

    Tout sa yo:
    – san petrocaribe
    – san 1,50 $ sou transfè yo
    – san kòb sou apèl entènasyonal yo
    – san kòb sou bòlèt la
    – san FMI
    – san èd entènasyonal la

  • Jacques J Garçon 24 mars 2019

    Qui ose parler de corde dans la maison du pendu?

  • georges gilbert 24 mars 2019

    neg se gren chin se pa deye yo garde le nou pran ti neg classe moyenne san nou pa konnin origine yo nou mete yo au pouvoir yap toujou fe nou wont, se sa nap peye jodia min yap veye yo pemitencier direct apres mandat yo

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur la façon dont les données de vos commentaires sont traitées.