8 décembre 2025
Corruption/Arabie Saoudite : 11 princes et des dizaines de ministres arrêtés
Actualités Société

Corruption/Arabie Saoudite : 11 princes et des dizaines de ministres arrêtés

L’Arabie Saoudite a connu samedi soir une purge sans précédent, menant à l’arrestation de plusieurs princes, ministres anciens et actuels. L’homme d’affaires Alwalid ben Talal fait partie des personnes concernées par cette purge.

C’est un spectaculaire coup de filet qu’ont effectué les autorités saoudiennes. Onze princes, plusieurs dizaines d’anciens membres du gouvernement et quatre ministres en exercice ont été arrêtés samedi 4 novembre. C’est la chaîne Al-Arabiya (à capitaux saoudiens) qui a révélé l’information, sans citer ses sources.




Parmi les personnes arrêtées figurerait aussi le prince Alwalid ben Talal, le richissime homme d’affaires et principal actionnaire de la société d’investissement Kingdom Holding – et par ailleurs neveu du roi Salman. Le cours de la société chutait de près de 10 % ce matin, à l’ouverture de la Bourse de Ryiad.

L’arrestation du prince milliardaire, dont la fortune est estimée à 19 milliards de dollars selon Bloomberg, pourrait avoir de sérieuses conséquences dans le monde des affaires. Le groupe Kingdom Holding détient en effet des participations dans un très grand nombre de multinationales.

Il est notamment actionnaire de longue date de la banque américaine Citi. Il possède par ailleurs des participations importantes dans des multinationales américaines comme Apple, Ebay et Twitter, et détient aussi des parts du champion du e-commerce chinois JD. com. C’est également un investisseur important de la chaîne d’hôtels Four Seasons et le groupe AccorHotels. A Paris, il est propriétaire depuis vingt ans du célèbre palace George V, situé à deux pas des Champs Elysées.

Le prince Alwalid venait en outre de racheter  la moitié de la participation de Crédit Agricole (16,2 %) dans la banque saoudienne Sausi Fransi, qui est sous le coup d’une enquête du ministère de l’intérieur du pays.

Ces arrestations et limogeages sont intervenus quelques heures après la création, par décret royal, d’une commission anticorruption dirigée par le prince héritier et homme fort du royaume ultra-conservateur, Mohammed ben Salmane, âgé de 32 ans et surnomé MBS.




L’agence de presse officielle saoudienne SPA a indiqué que le but de la commission était de « préserver l’argent public, punir les personnes corrompues et ceux qui profitent de leur position ».

Le procureur général d’Arabie saoudite a promis ce dimanche une ferme application de la loi. « Les suspects se voient accorder les mêmes droits et le même traitement que n’importe quel autre citoyen », a déclaré le Cheikh Saoud Al Mojeb, qui fait lui-même partie de la nouvelle commission anti-corruption, créée samedi.

6 Comments

  • Dr Oriol Atus 5 novembre 2017

    Ki le Ayiti ap kreye komisyon pa li a, epi komanse men nan pat kasav tout kowonpi yo pou peyia ka rale yon souf pou l ka derape e pran wout devlopman an? Nou konnen se pral yon gwo gwo defi pou nou ki pral setoblije mete men nan pat la, paske, defi sa a, fok nou level anvan Janvye 2018 la.Si neg Dayiti yo pa deside mete komisyon sa a kanpe, mwen deklare nou byen kle ke nou pap tolere okenn trennen pye, ni okenn sot de chantaj malatyong nan men pesonn, kelkwswa pozisyon w nan iyerachi gouvenmantal la. Si se Pale Nasyonal ki pot anfe a, oubyen si se palman an, mwen regret sa pou tout Senate,Depite, oubyen CSPJ a, mwen pap genyen okenn konsiderasyon pou okenn boulon vise ki kenbe sistem nan.Si se toch pou nou mete, n ap mete l, paske, tolerans la rete twop epi li inakseptab.Tout peyi sou late ap netwaye ekiri yo avan Janvye 2018 la, epi Ayiti rete kom yon defi transkontinantal ki chaje avek avadra, delenkan, kap pase tout konpetans, tout oganizasyon nasyonal tankou entenasyonal nan rizib.Jwet marel la dwe fini.Okenn kowonpi pap vin pran plas ni koronpi, ni koripte nan figi moun anko.Tout koplis yo pral jwenn menm santans avek tout chef bann yo.Ayiti, Bourik chaje pa kanpe.Pare pa pare, mwen sou nou.Fwa sa a, mwen pap rale bak pou okenn sistem blokis, ni bizi wey.Reg jwet la, seke, depi w pran nan yon egzit, wap oblike rete la pou w jwen trajektwa a, dapre reg etabli yo.Lajistis se youn pou tout moun.Alo, ann aleeeeee.

    • Jean Charles Francisque 5 novembre 2017

      Nou gen Ucref depwi 2004-05, nou ponko mare pesonn

  • okello 5 novembre 2017

    Lakay nou olye nou bagay pou kampe koruption se anpeche nou anpeche Komissaire fe travay yo; nou rele anmwe chak fwa yon komissaire kampe pou l mete volo anba kob; nou toujou di se pesekityon politik. En Haiti nou gen 3 pouvwa: LA PREZIDANS, LA PREZIDANS ,LAPREZIDANS. Haut Kou de Justis lakay se ti retavek LA PREZIDANS. YO PA GEN POUVWA YON KAZEK. Depi prezidan ba yo kob, bay madanm,tifanmiy,maitres yo djob, yo femen bouch yo. Lapolis arete volo,kidnape,kriminel, La PREZIDANS RELE CHEF POLIS MANDE L RAPOTE L NAN PALAIS ASP pou mande l koman fe arete moun san yo pat pase l lod. HAITiENS m yo, juskiler nap pran konsyans ke Haiti pap janm fe yon pa ak jan de gouvenans malonet sa yo. TOUT NEG AP VOLO en toute Quietude.

  • okello 5 novembre 2017

    Lakay nou olye nou batay pou kampe koruption se anpeche nou anpeche Komissaire fe travay yo; nou rele anmwe chak fwa yon komissaire kampe pou l mete volo anba kob; nou toujou di se pesekityon politik. En Haiti nou gen 3 pouvwa: LA PREZIDANS, LA PREZIDANS ,LAPREZIDANS. Haut Kou de Justis lakay se ti retavek LA PREZIDANS. YO PA GEN POUVWA YON KAZEK. Depi prezidan ba yo kob, bay madanm,tifanmiy,maitres yo djob, yo femen bouch yo. Lapolis arete volo,kidnape,kriminel, La PREZIDANS RELE CHEF POLIS MANDE L RAPOTE L NAN PALAIS ASP pou mande l koman fe arete moun san yo pat pase l lod. HAITiENS m yo, juskiler nap pran konsyans ke Haiti pap janm fe yon pa ak jan de gouvenans malonet sa yo. TOUT NEG AP VOLO en toute Quietude.

  • Mario Caonabo 5 novembre 2017

    Èske nou ka dakò avè m, moun sa yo se yon bann malad? Pou tout lajan yo deja genyen kap sòti nan twou nen yo, nan twou zòrèy, nan tout twou nan kò yo, e malgre sa, yo bijo pral nan prizon paske yo nan koripsyon pou yo pran plis toujou! Sa se yon foli anraje nètale!

    Mezanmi, gade imaj sa a byen, e trè byen! Yon tigwoup moun gen anpil lajan, bokou plis lajan ke yo bezwen pou yo mennen yon vi desan. Nou menm kap travay trè di selon lalwa peyi kote nap viv la, sèten nan nou kapab viv plizoumwen byen. Konsa tou, nou konnen gen plizyè milya moun kap bwase dlo pou fè bè.

    Poukisa limanite nan sitiyasyon sa a toutolon listwa? Men fòk sa fini! Tout moun sa yo ap mouri. Yo pap antere yo ak richès la. Yo pa prale okenn kote ak tout richès sa a. Poukisa nou pa kreye yon sistèm kote tout moun, tout èt imen kapab viv byen e devlope?

    Èske nou konnen gen anpil moun kap konbat pou sa ta fèt sistematikman? Èske nou konnen gen peyi kap goumen kou mèt janjak sistematikman pou sa pa rive fèt nonplis? Yo pa dakò pou tout moun rive gen posibilite pou yo viv byen. An premye lye peyi kolon enperyalis yo alatèt! YO SÈMANTE 77 FWA 7 FWA POU KENBE SITIYASYON KOTE SE YON TI MINORITE MOUN KAP ANRICHI TÈT YO ODETRIMAN DE MAJORITE MOUN SOU PLANÈT LA. SE TERIB!

    Sak pi rèd la, menm pou moun ki fin fè tout jefò nan lavi yo pou yo aprann metye, travay tout vi yo, epi lè pou yo pran retrèt, yo pèdi pansyon yo paske gwo chabrak kapitalis yo deside vòlè lajan pansyon yo. Gen yon bann moun kap pèdi pansyon yo. IMAJINE W! Pou kilès sistèm sa a bon la a?

    Se yon tip moun ki wè pou yap anrichi tèt yo sal nèt odetriman majorite popilasyon an. Nou jwenn anpil tip moun sila yo ann Ayiti. Se yon chwa moun sila yo fè. Yo fè chwa pou yo toupizi lòt moun, monte sou tèt lòt moun pou voye tèt pa yo monte epi kite tout rès popilasyon an dèyè kabwèt la nètale. Pou mwen, moun sila yo ki chwazi plen pòch yo sèlman aleta BÈT SOVAJ! YO PA GEN MOUN NAN MOUN YO! YO MANKE KONSYANS POU TA FÈ YO GEN MOUN NAN MOUN YO.

    VWA KONSYANS LA SE YON CHWA. Vwa konsyans la mande pou nou devlope yon konpreyansyon pwofon ke nou tout èt imen lye youn ak lòt nan lespri ak nanm nou. Byennèt ak kontantman nou lye youn ak lòt. Si youn pa byen, lòt yo pa byen nonplis. NOU DWE TRAVAY A TOU MOMAN POU BYENNÈT NOU TOUT ANSANM. YOUN DWE AP EDE LÒT NAN TOUT SITIYASYON PASKE NOU REKONÈT NOU TOUT SE MOUN. FÒK NOU ÒGANIZE NOU A DIFERAN NIVO POU APLIKE KONSYANS NOU NAN LAVI A. SE YON CHWA.

    Se deba sa a mwen ta renmen lanse nonsèlman sou fowòm yo men tou nan tout sosyete kote moun ap viv nan tout rakwen planèt LATÈ. Fòk limanite pran VWA KONSYANS LA pou pèmèt emèjans yon NOUVO ESPÈS IMEN. San emèjans yon nouvo espès imen, nap plonje limanite tout antye nan twou santi a nèt. Se sèl lespwa nou jounen jodi a.

  • Mario Caonabo 5 novembre 2017

    Errata: paragraf 4: Èske nou konnen gen anpil moun kap konbat pou sa ‘pa’ ta fèt sistematikman?

Laisser un commentaire

Votre adresse e-mail ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *

Ce site utilise Akismet pour réduire les indésirables. En savoir plus sur la façon dont les données de vos commentaires sont traitées.